Titeln är inte helt rättvis. Georgien är ett mycket vackert litet land i Kaukasus. Georgierna har genom tiden överlevt många överhöghetsfötryck och överfall och lyckats bevara sitt helt unika kulturella arv. Vad som däremot är fel med nationen är deras liberalkonservativa rövslickare till president vid namn Mikhail Saakashvili.
Brist på frihet och demokrati har under hela 1900-talet varit två mycket svåra problem för Georigen. Sedan den ryska Oktoberrevolutionen 1918 var Georgien en av många Sovjetiska delrepublik som under Kalla Kriget tack vare USA:s hot och ekonomiska press på Sovjetunionen i stort sett tappade all sin status. För att inte tala historia kan man sammanfatta eran efter Sovjets kollaps med att Georgierna äntligen kunde se ljus, frihet och demokrati i slutet av tunneln. De blev en självständig nation som minst sagt var ett steg närmre vad man ville nå men precis som många andra länder i Europa under 1990-talet ville man även bli ett ekonomisk stabilt och internationellt betydande land.
År 2003 leddes den s.k. Rosenrevolutionen av Mikhail Saakashvili som sedan blev president och numera backar landet tillbaka in i samma parkeringsruta som de lydsamt befann sig i under Kalla Kriget. Om det är något jag aldrig kommer göra så är det att dela uppfattning om frihet och demokrati med de som hittils utgjort den amerikanska regeringen. Därför anser jag att det är fel att det första man gör är att så snabbt som möjligt gå med i NATO för att bli en demokratisk och fri stat. Jag tror att Saakashvili själv egentligen bara är en fäbofåne som idag försöker mätta sitt materiella behov som tydligen inte blev tillfredsställt då Georigen bara var ett simpelt MEN fredligt land. Exakt samma fenomen kan man tydligt se i länder/”länder” som Tjeckien eller Kosovo. Man har växt upp under fattiga förhållanden och blir sedan fångad i västvärldens materiella själslösa inferno.
Normalt sett brukar jag skratta åt sånt eftersom att förr eller senare inser alla prylbögar att livet handlar om mycket mer än så. Men i Saakashvilis fall borde opinionen vara alert eftersom att hans synnerligen västvänliga anda kan, kommer, och har ledit till stora nedgånger för Georgien. De har i dagsläger ett utlovat medlemskap i NATO men har redan blivit tvunga att skicka tusentals soldater att dö i Irak. Vad de har fått är amerikanska bolag att investera i landet vilket kanske är bra för uppbyggnaden och tillväxten men faktumet att det är amerikanska bolag har jag väldigt svårt att tänka mig skulle leda till ekonomisk frihet och självständighet. Såg dessutom att Saakashvili hade varit med och invigt en Pepsifabrik vilket i min bok hyser ”nyckfull u-landspolitiker nr.1″.
USA-allieringen ogillas uppenbarligen inte bara av mig eftersom att den 7 November 2007 hölls våldsamma demonstrationen i huvudstaden Tbilisi mot regeringen. Georgierna börjar uppenbarligen fatta att NATO ain’t the way to go men frågan är hur vida sent det är att backa ur. Att sälja hela sin marknad till USA som själva är ekonomiskt instabila och låta sitt eget folk dö i krig som enbart förser amerikanska intressen har jag mycket svårt att se som ett steg mot frihet och rättvisa och anledningen till att jag skriver det här är att ge Kosovo ett nytt perspektiv på sin framtid på tanke av vilken erfarenhet de uppenbarligen saknar med USA.
Etiketter Georgien, Kosovo, Mikhail Saakashvili, NATO
